Nu har jag läst lättlästa böcker från Nypon förlag i Helsingborg. De är skrivna av tre etablerade författare men jag hade inte läst mer än två av dem tidigare. Det gäller: Sista hållplatsen av Kerstin Lundberg-Hahn, Fågelflickan av Johanna Nilsson och Emma & Måns av Mårten Melin, som var en ny bekantskap för mig. Böckerna är utgivna i kartonnage, är små och nätta i formatet och lätta att ta med sig i väskan. Och just dessa har grymt snygga omslag.
För någon som inte har lässvårigheter går det relativt fort att läsa en sådan här bok. Samtidigt är lättlästa böcker väldigt kompakta i sin handling och de ger läsaren en mycket större läsupplevelse än vad antalet sidor föreslår. Det som både är utmärkande för och intressant med lättläst-genren är, att oavsett vilket ämne som tas upp upplevs böckerna som känslomässigt fullmatade. Titlarna innehåller bara ett par ord eller en kort, ibland ofullständig mening. Jag gillar det!
Tobias berättar själv sin historia i Sista hållplatsen och ger oss en kortfattad personbeskrivning i inledningen. Han är inte så stark, säger han, trots att han gör armhävningar varje kväll. Dessutom har han en tand som står snett och ett ögonbryn som sitter högre än det andra. Ena örat står ut lite grand också. Med andra ord: Tobias är som folk är mest, inte helt perfekt och heller inte helt nöjd. Det är väl kanske det Lundberg-Hahn vill säga, att alla kan ha lite dåligt självförtroende. Annars vet jag inte riktigt varför han tar upp alla dessa ”fel”.
En kväll händer en grej, berättar Tobias. Han har varit hos sin kompis och spelat dataspel. På hemvägen vid halv elva-tiden råkar han somna på bussen och åker av misstag med ända till sista hållplatsen. Busschauffören slutar sitt skift, väcker Tobias och säger att han måste gå av. Det är mörkt och kallt och lite öde och Tobias känner sig inte helt bekväm. Dessutom är han är på ett ställe där han aldrig har varit tidigare och nästa buss går inte förrän om en timma. Stämningen som byggs upp är lite lagom läskig. En fyllgubbbe på en soffa säger ”Skål!” och några killar längre bort ser ut som ”gangsters”, som han kallar dem. Till råga på allt har hans mobil laddat ur. Typiskt honom! Vad ska han göra?
Det här är den andra boken om i serien Typiskt Tobias! där den första heter Kaos i skallen. Titlarna är lockande, coola och läckert kortfattade. Framsidan är lockande. Perfekt för att få fler tonårskillar att läsa, tänker jag. Och även säkert en och annan tjej. Från 13 år, LIX 16.
Fågelflickan handlar om Minna som är sexton år och går på gymnasiet. Hon vill inte äta, utan tänker bli smal som en fågelflicka så att hon kan flyga upp i universum. ”Hon vill slippa kroppen och skolan och alla krav” står det på första sidan (s 5). Men hur blev det egentligen så här? Vad var det som hände? Det är frågor som Minna ställer sig (s 6).
Det började för ett år sedan när hon och bästa kompisen Lisa skulle tävla om att gå ner fem kilo i vikt. Den tävlingen vann Minna och sedan har hon bara fortsatt att tappa kilon. Nu är varje tugga en kamp och hon har inte bara förlorat kilon utan även sin bästa vän.
Minna drömmer om att bli ”läkare eller forskare eller journalist. Eller astronom” (s 5). Hon har alltid varit intresserad av stjärnor och planeter. Hon skulle gärna vilja åka upp i rymden och sedan skriva en bok om det när hon kommer tillbaka hem. Minna har en lillebror som heter Tom. Hon älskar honom över allt annat och han avgudar henne och vill vara precis som hon. Varje kväll berättar Minna en saga för Tom. En saga handlar om ”fågelflickan” – hon som nästan har slutat äta helt, som vill bli så lätt att hon kan flyga. Tom vill höra fortsättningen på sagan om fågelflickan varje kväll. Men tänk om han också vill bli lätt som en fågel? Hur ska sagan sluta?
Här får vi följa Minna under några veckor medan hon tynar bort alltmer. Det låter hemskt att vara hungrig men ändå inte kunna äta. Nästan obegripligt för den som inte har varit i den situationen eller sett på som anhörig. Föräldrarna är förtvivlade och diskuterar vad de ska göra. Ska de kontakta BUP-mottagningen (Barn- och ungdomspsykiatri) för att hjälpa Minna? Men hur gör de om Minna inte vill bli hjälpt?
Det här är en viktig bok. Den är gripande och vacker och spännande. Från 12 år, LIX 14.
Emma & Måns är ett slags samlingsvolym av de tidigare böckerna om de här personerna. Nu berättas händelserna ur Emmas perspektiv, vilket är ett roligt berättartekniskt grepp. Samma händelser upplevda ur en annan vinkel kan få stora konsekvenser både för hur huvudpersonen reagerar känslomässigt (förstås) och hur läsaren upplever berättelsen. Jag tycker det var listigt gjort, även om jag inte har läst de föregående böckerna i serien om Emma och Måns.
Redan på första sidan förstår vi att Emma har spanat in Måns. Nu ligger hon hemma och är sjuk men längtar till nästa dag när hon ska få träffa honom i skolan. Fast tänk om de skulle kunna ses även utanför skoltid? Kanske gå på bio, som en riktig dejt?
Vilken otur att Måns ska råka bli förkyld just när de har bestämt att de ska se en film tillsammans. Och vilken tur att Emma får idén att hyra film istället, så de kan träffas ändå. De sitter nära varandra hemma i soffan. Ska de våga kyssas?
Emma och Måns får vara med om den första pirrande kärleken, om längtan och oro. Det handlar om att vara blyg och osäker, om att våga ta de första trevande stegen mot närhet med en annan människa. Kan det vara både jobbigt och skönt att längta? När starka känslor är inblandade kan det lätt bli missförstånd. Varför sitter Måns med Nanna på McDonald’s? Har han tröttnat på Emma nu?
Jag tror att många unga känner igen sig i den här berättelsen och kan få insikt i hur det kan vara när man träffar någon och upplever den första kärleken. Och för oss som redan har upplevt allt det där (för ganska länge sedan), är det spännande att minnas och gå tillbaka till den tiden. Möjligen tycker jag att Emma är lite väl ”på”. Det verkar vara hon som tar initiativet hela tiden. Det kanske kan betraktas som jämlikt men långt ifrån alla tjejer är lika intresserade som Emma i den här åldern. Eller också är det jag som har blivit gammal? Från 13 år, LIX 14.
Här kan du läsa mer om LIX:
Här kan du köpa böckerna:
I bergets hjärta av Mårten Sandén (Rabén & Sjögren 2016) är en berättelse för barn i åldern 9-12 år i genren magisk realism. Det läckra omslaget är gjort av Moa Schulman. Mårten Sandén har skrivit mängder med barnböcker. Av de sjutton Petrini-deckarna som har kommit ut, har jag emellertid bara läst en. Utöver dessa har Sandén skrivit både bilderböcker och kapitelböcker för mellanstadiet samt några ungdomsböcker. I bergets hjärta verkar vara fristående.
Den tolvåriga Sonja Årberger Lopez lämnas på Centralen i Göteborg av sin mamma för att ensam åka tåg upp till Norrland, till sin farfar som hon aldrig har träffat. Med sig har hon ett brev från honom. Han bor i Årbergsholm, nära Årberget som gett Sonja hennes svenska efternamn. Lopez har hon fått från mamman, som är från Argentina.
Sonja ska byta tåg på resan och måste vänta på en öde perrong. Av en tjej utanför stationshuset får hon en handskriven biljett, som ser egendomligt föråldrad ut. Hennes plats visar sig vara i första klass. Tåget drivs av ett gammalt svart ånglok och är dessutom tomt – hur kan hon vara den enda passageraren? Vems är termosen med kaffe på bordet framför henne i salongen? Och varför fungerar inte mobilen? Hela tågresan är märklig och inte blir det bättre när hon kommer fram.
Vid ankomsten till stationen blir Sonja hämtad av farbror Carl, som är sträng och ogästvänlig. Huset han bor i är stort med flera våningar och långa korridorer fyllda med familjeporträtt. Där är fönster av färgat glas som i en kyrka. Trots att det finns många stora rum i huset, visar farbror Carl Sonja till ett av tjänstefolkets gamla rum, där hennes pappa Abel en gång har bott. Istället för att välkomna henne till familjen och ge henne ett vanligt rum tar han tydligt avstånd från Sonja, när han placerar henne i den trånga lilla kammaren. Jag tycker genast illa om honom!
Nästa morgon vill Sonja åka hem och ber sin kusin Seth köra henne till stationen. Han är tystlåten men inte ovänlig och går med två käppar på grund av en medfödd muskelsjukdom. Kan han bli en allierad? Han tvekar men går sedan med på det – på villkor att hon lovar att först hänga med honom någonstans. Det är något han vill visa henne. Ska hon ge honom en chans? Tåget går ju ändå inte förrän ikväll …
I bergets hjärta tilldrar sig i ett fiktivt samhälle där tiden står stilla, eller hur ligger det egentligen till? Vilka är personerna som farbror Carl sammankallar till möte hemma i det stora huset? Vad är de ute efter? Har det med ryktet om att det finns guld i Årberget att göra? Hur kommer det sig att farbror Carl ville bjuda in Sonja nu, efter alla dessa år? Och vad har hennes halsband med guldhjärta för historia?
Det här är en riktig bladvändare. Det är spännande, välskrivet och finurligt. Språket och tonen är helt i min smak, det är händelser i det förflutna som får konsekvenser i nutiden, många trådar som läckert knyts ihop med Sonjas liv idag. Jag tycker om det mesta med den här berättelsen. Till att börja med är rubrikerna på kapitlen inbjudande och träffande och får mig genast att tänka på Harry Potter. Annat jag gillar är: karaktärerna (udda, intressanta), berättarrösten (behaglig, trovärdig), miljön (magisk, fantasieggande med historisk koppling), tempot (högt), spänningen (kittlande, gripande) och avslutningsvis andemeningen (aktuell och tidlös). Det blir högt betyg!
Här kan du köpa I bergets hjärta:
Bokhemligheter 