Det här blir andra gången jag recenserar en översatt bok på Bokhemligheter. Den heter En påse grön vind och är skriven av tyska Gesine Schulz. Den utkom redan 2002 men har nu översatts till svenska och gavs ut 2012, på Liebel Litteraturförlag i Umeå. Texten är tryckt i tolv punkter och med sina 171 sidor i pocketformat känns den som en bok för läsvana. Översättare är Dorothea Liebel.
Lucy är gissningsvis tolv år gammal och bor med sin mamma någonstans i Tyskland. På första sidan förstår läsaren att planen från början var att hon skulle få resa till USA med sin mamma på sommarlovet. Detta har hon sett fram emot mycket. Men planerna ändras när mamma blir erbjuden en plats på det forskningsfartyg som hennes pojkvän Kurt ska åka ut med och då kan Lucy inte följa med. Besvikelsen är stor! Mamma kommer med olika förslag om vad Lucy skulle kunna göra istället, som ridläger i Danmark och något barnläger i Österrike (pengar verkar inte fattas, trots att mamman är ensamstående) men Lucy har bara San Francisco i tankarna. Bästa vännen Kora och hennes familj skulle gärna ha tagit Lucy med på sin semesterresa men det finns dessvärre inga fler platser kvar på planet. Till slut bestämmer mamma helt enkelt att Lucy får åka till moster Paula på Irland istället. Men de har inte träffats sedan Lucy var liten och hon känner inte henne! Däremot har hon hört sin mamma säga både det ena och andra om mostern. Hur hemsk och långtråkig ska den här sommaren bli? Är hon så fattig och bohemisk som Lucys mamma påstår?
När Lucy anländer till Irland väntar moster Paula och grannen Corrigan, som tar dem hem till Green Wind Cottage. Hon älskar genast sitt lilla rum med snedtak och utsikt över havet och snart hittar hon nya vänner. Kanske blir den här sommaren rolig ändå?
Mamman gestaltas som strikt, egotrippad och petig, vilket till exempel visar sig när hon rättar Lucy när hon säger ”Va?” och ber henne säga ”Hur sa?” istället. Vem säger så nu för tiden? Det lät ålderdomligt redan när jag var barn och jag tycker det är ett märkligt ordval. En risk med att översätta en så pass gammal bok (med dagens mått mätt) är att språket redan har hunnit blir förlegat. Barn och ungdomar är suveräna på att anamma nya ord och uttryck och det är viktigt att språket i dagens ungdomslitteratur speglar dagens samhälle. Både som intressant tidsmarkör och för att få läsare.
Jag tycker ändå om språket, särskilt de liknelser och bildliga uttryck som dyker upp lite här och var. Till exempel, ”En bit bort låg grå, rundslipade klippor och såg ut som en skock trötta valrossar” (73) och ”Den gråa träbiten glänste matt, nästan silverfärgad” (113). Möjligen är det senare en aning motsägelsefullt men jag ser den där träbiten framför mig, hur den glänser matt … Det är stämningsfullt.
Berättelsen har en lång startsträcka och det tar tid innan Lucy äntligen kommer till Irland. Men när det väl börjar hända saker gillar jag texten. Känslan som dröjer sig kvar när jag har läst ut En påse grön vind är varm och mysig och får mig att fundera på en semester på Irland.
Jeanette Palm
Här kan du köpa En påse grön vind:
Jag kommer att recensera några böcker för äldre ungdomar framöver. Det är nyskrivna titlar av både svenska och utländska författare för åldern 15 år och uppåt. Två är debutanter och två har redan publicerat ett par böcker vardera. Det är olika genrer och helt olika stil på berättandet men jag gissar att de kommer att bli försäljningssuccéer allesammans.
Staffan Cederborgs tredje ungdomsroman Kickar är en läcker blandning av thriller och kärlekshistoria. Den är utgiven på Opal 2015 och är 245 sidor lång. Berättelsen tilldrar sig under ett par sommarveckor i Visby. Vi får följa några gymnasieungdomar, vars sökande efter ”kickar” får oanade konsekvenser. Titeln Kickar är dessutom tvetydig i flera bemärkelser. Bland annat tränar huvudpersonen Joel kickboxning i den klubb där mammans nya man Vincent är tränare, men jag avslöjar inte vilka andra aktiviteter de sysselsätter sig med för att få sina kickar.
Kickar inleds med att Joel sitter på pendeltåget på väg till Stockholm. Han har flytt i panik med Gotlandsfärjan och är skadad, blodig och utan pengar. Läsaren inser att något hemskt har hänt. Genom korta återblickar redan på första sidan antyds att en person har dött: ”Slagen, sparkarna, mamma i soffan, blödande …”. Nyfikenheten stegras ikapp med olusten. Resten av texten består av en återblick med början två veckor tidigare och vi lär känna Joels vänner Kaspar, Ivan, Edvard och Linn. Gängets konstellation förändras när den nyinflyttade och spännande Cornelia dyker upp. Den sympatiska berättarrösten för händelseförloppet och läsaren fram emot nuet och ett slags uppgörelse och vi får en förklaring till vad som egentligen har hänt. Tempot är högt.
Dialogen är både kaxig, trovärdig och smart. De tyska och franska inslagen av småord och uttryck gör språket innovativt, poetiskt och fräckt på samma gång. Vi introduceras till handlingen med hjälp av en tredjepersonsberättare, men redan i andra kapitlet träder jagberättaren Joel fram. Härmed byts berättarperspektivet och läsaren får också veta varför. Det finns en tänkt lyssnare inuti texten. Berättaren använder ett du-tilltal i andra kapitlet (som återkommer i sista kapitlet). Joel berättar sin historia för en psykolog eller terapeut på BUP. Han skriver ett brev till henne, för att redogöra för händelserna. Det är detta brev som läsaren tar del av, som är själva berättelsen i boken. Jag gillar det upplägget. ”Det var väl så du ville att jag skulle göra? Skriva ner allt som hänt och använda tredje person för att, som du sa, ’distansera dig från händelserna’ ”. Dessa ord är Joels i inledningen på det andra kapitlet (sidan 23).
Cederborgs språk är glasklart med ett överraskande bildspråk som visar vad huvudpersonen tänker och känner: ”Hur som helst var det som om en tunn skiva av frostat glas nu gled ner mellan oss” (sidan 87). I texten finns mängder av härliga metaforer och uttryck. Kickar är välskriven och språkligt mycket njutbar, och historiens olika trådar vävs ihop på slutet. Det är spännande ända till sista sidan.
Jeanette Palm
Här kan du köpa Kickar:
Bokhemligheter 