Jag har inte läst så många lättlästa böcker i mina dagar, av olika anledningar, och därför har jag inte stött på Helena Karlsson förrän nu. Hon har skrivit flera fristående böcker, som är utgivna på Hegas förlag i Helsingborg. Som syskon på riktigt är hennes femte bok, utgiven 2014, och den är lämplig från 13 år. Sidantalet är 66 med stort typsnitt och korta meningar, lixtalet uppges vara 14 och det räknas som mycket lättläst, en punkt av fem ifylld. Staffan Larsson har illustrerat en fin framsida i färg med en stor tussilago till höger, samt gjort svartvita illustrationer inuti, där det enbart är tussilago i högersidan vid varje nytt kapitel. Även pärmens insidor har mönster av tussilago. Jag tänker mig att blomman har någon sorts symbolisk betydelse, för Emma tycker att den lilla flickan är söt som en sol och tussilago kallas ju små solar.
Emma berättar själv sin historia, och den började för tre år sedan, när hon var elva år. Anna och Malin dyker upp i Emmas och hennes pappas liv. Det är svårt i början; Emma känner det som om de två nya personerna inkräktar på hennes och pappans liv. De hade bott ensamma länge, berättar hon, så det är inte konstigt om hon blir svartsjuk. Första meningen låter så här: ”Från början gillade jag inte Anna och Malin”. Det är rakt på sak och vi hamnar mitt i problemet samtidigt som det finns en öppning i själva orden ”från början”. Jag tycker att det är skickligt att med sådan precision lyckas beskriva känslor så väl utan att brodera ut meningarna för mycket. Detta gör Helena Karlsson mycket bra. Det är en härlig känsla i texten och spännande hela tiden.
Tonen är varm och behaglig och Emma låter både mogen och klok när hon berättar i efterhand om den första svåra tiden när hon vägrade acceptera pappans nya kvinna. Till treåriga Malin, som gärna hänger efter Emma, ropar hon ”Stick!”, trots att hon får dåligt samvete efteråt. Läsaren inser dock att hon egentligen inte är elak utan bara har svårt att släppa Anna och Malin inpå livet. Anna visar sig vara lojal, snäll och pålitlig och undan för undan släpper den inledande spärren, som håller de nya familjemedlemmarna på avstånd. Vi förstår att Emma är väldigt förtjust i sin lillasyster, och så småningom även i Anna. Kanske kan de bli en familj på riktigt?
Som syskon på riktigt tar upp svårigheten med att bilda ny familj och nödvändigheten för barnen att hantera en ny flick- eller pojkvän i förälderns liv. Att acceptera att föräldrarna, trots att de varit skilda länge, har behov av att träffa en ny person att dela det vuxna livet med. Boken är lättläst, det är ett väldigt driv i berättelsen och jag vände blad efter blad trots att jag behövde gå till sängs. Jag tyckte mycket om berättarrösten och språket, och det faktum att det finns en öppning i slutet trots att handlingen stundtals är lite sorglig.
Jeanette Palm
Här kan du köpa Som syskon på riktigt:
Kommandokusinerna på djupt vatten är utgiven på Idus förlag 2012, och skriven av Staffan Hedberg och Anna Hansson. Det är den andra delen i serien men den första jag har läst. Den består av 75 sidor luftig text, indelad i sju kapitel med svartvita illustrationer gjorda av Carolina Ståhlberg, en per kapitel. De är fräcka och lite manga-inspirerade, som jag ser det. Det märkliga är, att det inte finns något kapitel sex, utan det hoppar direkt från kapitel fem (En magisk afton) till kapitel sju (En grym upptäckt). Det är ett olyckligt korrfel.
Sandra-Jenny, som kallas Sandy, och hennes kusin Simon åker på kryssning med sina familjer. De är medbjudna av morbror Glenn, som är ganska rik. Sandy, som berättar historien, blir aningen besviken när hon upptäcker att hytten i fartyget inte är så lyxig som hon föreställt sig. Inte blir det bättre av att en städare är direkt otrevlig mot dem, eller att trollkarlen Mister Magito, som ska uppträda under resan, nästan skrämmer slag på henne med sin vampyrblick. Och vem är egentligen Mister Magito?
Snart börjar mystiska saker hända ombord. Hur kommer det sig att två kristallkronor faller ner från taket? Och varför försvinner en svart handväska? Finns det tjuvar ombord? Vilken tur att kommandokusinerna är redo att kasta sig in i nästa mysterium!
Berättarrösten i Kommandokusinerna på djupt vatten tillhör huvudpersonen Sandy, som redogör för äventyret hon upplever tillsammans med kusinen Simon. Hon har en cool ton och låter oss ta del av historien i första person singular, presens, d.v.s. en ”jag-berättare” i nutid. Detta gör att man som läsare känner sig delaktig och får möjligheten att uppleva händelserna i texten samtidigt som berättaren. Det gör det hela mer spännande!
Varje kapitel har en rubrik och dessa gillar jag! De är lite av ordlekar och finurliga.
Kommandokusinerna på djupt vatten är en lättläst och lagom spännande bok som vänder sig till barn i mellanstadiet. Det är smart och roligt att det handlar om en tjej och en kille och att de är kusiner. Jag gillar titeln och persongalleriet som författarna har byggt upp. Texten är välskriven med trovärdig dialog och det är lagom tempo. Det är både fart och fläkt i äventyret utan att vara någon riktig bladvändare. Kanske är det meningen att det inte ska vara alltför skrämmande? Jag är förresten ett stort fan av ABBA, och både mimade och sjöng så det dånade på rasterna i högstadiet på 1970-talet. Och det blåstes ju nytt liv i låtarna med filmen Mamma Mia så barn och ungdomar har nog koll på vilka de var. Samtidigt är det kanske ett fiffigt sätt att visa att föräldrarna är lite mossiga när de ska klä ut sig och uppträda som ABBA i ett karaoke-framträdande? Kul idé!
Bra betyg och en honnör för kommandokusinerna!
Jeanette Palm
Här kan du köpa Kommandokusinerna på djupt vatten:
Bokhemligheter 