Den flitiga Anna Hansson har gett ut ett stort antal barnböcker sedan debuten 2012. Närmare bestämt 19 stycken. Hon har dessutom skrivit kontrakt på ytterligare en drös med böcker som ska komma ut under 2015 och 2016. I Den förtrollade flöjten (2014) samarbetar hon för andra gången med lyckat resultat med Tomas Wallin, gitarrist i bandet Takida, som kommer från Ånge i Ångermanland, precis som Anna. Detta är andra boken i en serie för barn i åldern 6-9 år. Texten är lättläst med ganska korta kapitel och boken är 95 sidor lång. Den är illustrerad med svartvita teckningar av Jenny Lindqvist och utgiven på Idus förlag i Lerum. Den tredje och avslutande delen väntas komma ut 2015. Äventyret som började i Den magiska gitarren fortsätter alltså här. Författarna inleder med en kort resumé som sammanfattar vad som hände i berättelsens första del. En karta täcker uppslaget före resumén. Vi förstår att morfar inte är den Dante hela sitt liv har trott; han bär nämligen på en spännande hemlighet. Har man läst första delen vet man förstås vad detta är.
Dante och hans morfar återvänder till landet Minoria för att ställa saker och ting tillrätta. Den här gången gäller det alltså en stulen flöjt. Det är viktigt att de hittar den, för med flöjten kan man styra tiden och folks känslor. Väldigt fiffig idé! I Minoria får vi även möta Elision, som är i Dantes ålder, och som tillfälligt tagit över tronen. När Dante och morfar kommer, följer hon genast med dem ut för att söka reda på den förtrollade flöjten.
Det finns inte några långa ”transportsträckor” i Den förtrollade flöjten. Jag upplever heller ingen dödtid eller onödigt utbroderande av texten, utan det är bra driv. Jag fnissar igenkännande åt dialogen, som är rolig. De töntiga vakternas beteende följer den mall vi är vana att se i till exempel Disneyfilmer, och de låter inte särskilt begåvade. Deras diskussion får mig även att tänka på en och annan vakt i Astrid Lindgrens Mio min Mio och Bröderna Lejonhjärta. Den är inte ruskig på något vis, vilket gör den lämplig även för de yngre i åldersgruppen.
Det är roligt att det handlar om instrument, vilket kanske inte är så märkligt med en gitarrspelande medförfattare. Det är en festlig idé! Dessutom ligger en ordlista i slutet på boken, som förklarar de många latinska orden, (musikaliska termer och instrument) som fått ge namn åt platser och personer i Minoria. Namnet på landet kommer från ordet Minor, som är en musikalisk term för moll (en grupp toner som är vemodiga). Det är fantasifullt och originellt.
Jag blir dock lite konfunderad över att Dante måste se så märkligt ut; han har ett äggformat huvud och nästan ingen näsa, så han ser inte riktigt mänsklig ut. Det gör däremot morfar och de andra männen. Djuren är också fint tecknade.
Under 2015 väntas alltså den tredje och avslutande delen i serien. Den är säkert efterlängtad. Med tanke på att det visade sig vara ett lyckat samarbete, skulle det inte förvåna mig om det dyker upp en helt ny serie gjord av samma författarpar så småningom. Det ser jag fram emot!
Jeanette Palm
Här kan du köpa Den förtrollade flöjten:
Jag har nu läst ytterligare en bok från Idus förlag i Lerum, som riktar sig till barn i åldern 6-9 år. Anna Tizianna av Emma Fäldt är en 105 sidor lång bok med svartvita illustrationer gjorda av Josephine Nicander. Jag reagerade lite på bilderna. Ögonen ser mer ut som om de vore illustrationer gjorda till en skräckhistoria och inte till en barnbok, tycker jag.
Berättelsens handling flyter på och har ett bra språk. Humor finns det också. Anna är en rolig tjej på åtta år som inte drar sig för att ljuga för att skrämma de stora killarna som bråkar med henne! Annas högsta önskan är att få ett eget djur – helst en katt. Dessvärre är hennes lillebror allergisk så det går inte för sig. Just detta ämne tror jag bidrar till stor igenkänning hos många barn som hör berättelsen eller läser den själv. Det kan ju vara en tröst i en trist situation med allergier. Men Anna är inte den som ger sig. Istället önskar hon sig en papegoja. Mamma och pappa lovar att hon ska få ha det, om hon kan spara pengar till den själv. Det värsta är att den är väldigt dyr. Hur ska hon kunna få ihop till den?
Annas tokiga och spontana personlighet är en frisk fläkt och hennes glada och lättsamma humör blandas med en butter tjurighet som känns äkta. Det är ett trovärdigt porträtt av en åttaårig flicka, som svävar ut med sin livliga fantasi när hon vill få som hon vill.
Jag tycker att berättelsen är klart godkänd utan att sticka ut eller vara originell på något vis. Illustrationerna är inte helt i min smak. Förutom mitt påpekande om ögonen, tycker jag att stilen i bilderna är en aning stel och kantig. Omslaget, däremot, är roligt och sprudlar av varma höstfärger. Det ser lockande ut och är den mest intressanta och välgjorda av alla illustrationer som gjorts till boken.
Jeanette Palm
Här kan du köpa Anna Tizianna:
Jag har gjort bekantskapen med Gunilla Granbom. Hennes debutbok är en spännande och härlig berättelse som heter Hemligheten i Haga utgiven på Idus förlag (2013). Jag lockas av titeln och det vackra omslaget. Dessutom är det väldigt fin kvalitet på papperet. Alla böcker från Idus förlag i Lerum har vackra omslag med styva fina pärmar.
Som boende i Göteborg gick förstås mina tankar från början till vårt eget Haga, de trånga gamla gatorna nere vid Järntorget, men jag insåg snabbt att det var Hagaparken i Stockholm det handlade om. Och vilket perfekt utgångsläge för handlingen i denna tidsresa!
Emma och Susanna är två smarta vetgiriga flickor på tio år. En dag när de är på utflykt med klassen i Hagaparken, träffar de på en uteliggare med smutsiga kläder och rufsigt hår. Han presenterar sig som Jon Halling och berättar att han kommer från en annan tid. Talar den där Halling sanning? Kan han verkligen komma från år 1791? Hur ska han i så fall komma tillbaka till sin familj och sin tid? Och vad har kung Gustav den tredje med saken att göra? Emma och Susanna bestämmer sig för att försöka hjälpa mannen. Det blir ett spännande och nästan obegripligt äventyr, där de lär känna Hagahäxan. Samtidigt för de en kamp mot klockan och måste klara sig undan ruskiga soldater som jagar dem. Och vem är den där skalden de träffar på? Visst verkar han bekant?
Man fattar genast tycke för huvudpersonerna. Detsamma gäller berättarrösten. Det är välformulerade meningar, driv och spänning hela texten igenom vilket gör läsningen till en ren njutning. Handlingen är intressant och spännande, särskilt partierna som tilldrar sig i slutet av 1700-talet, som är lite lagom läskiga. Dessutom är det kul med de inslag som har med dåtidens mat och kläder att göra. På så vis får vi vara med om en spännande historielektion och ett hisnande äventyr i ett. Granbom verkar kunna sin sak och har uppfunnit en fantasieggande och annorlunda plats att förlägga handlingen till – det är en väldigt finurlig portal för tidsresan i Hagaparken.
Jag undrar om Emma och Susanna inte skulle kunna halka in i något annat historiskt äventyr någonstans i Stockholm? Det är spännande med tidsresor och det finns många intressanta händelser i historien att titta närmare på. Det är både nyttigt och kul för alla barn och ungdomar. Jag kan varmt rekommendera Hemligheten i Haga till alla som gillar fart och fläkt och spänning med mysiga huvudpersoner och vill vara med om ett annorlunda äventyr. Det är en bonus att man samtidigt får lära sig lite mer om den svenska historien.
Jeanette
Här kan du köpa Hemligheten i Haga:
Bokhemligheter 