Hegas förlag i Helsingborg ger ut lättlästa böcker, som är rejäla i formatet, med stort typsnitt och luftiga sidor. De är lätta att känna igen och har markering för svårighetsgrad på framsidan, den så kallade Hegas-nivån, med upp till fem punkter ifyllda. Den här gången har jag läst två böcker, båda utgivna 2016. Ingen som hon av Helena Karlsson, riktar sig till barn från 10 år (tre punkter) och Älskar dig, hatar dig av Martin Jonols (fyra punkter), som passar något äldre läsare, från 13 år.
Ingen som hon handlar om Tova och hennes bästa vän Judit, som också är hennes kusin. De gör allting tillsammans och träffas nästan varje dag. De chattar, spelar fotboll, skrattar och har hemligheter. Visst, Tova har andra vänner också, som hon tycker om: ”Men dom var inte som Judit. Ingen var som hon” (sidan 12). Den första meningen i boken sätter stämningen direkt: ”Det borde varit dåligt väder den dagen mamma berättade att Judit skulle dö” (sidan 9). Det måste vara svårt att skriva om en obotlig sjukdom som cancer; både att välja angripssätt, berättarröst och ton och framför allt att försöka undvika att det blir sentimentalt. Det tycker jag att Helena Karlsson lyckas väl med. En nackdel med den här inledningen är dock att det inte blir så stor spänning gällande händelseutvecklingen – vi vet att Judit ska dö. Tova brottas med skuldkänslor. Borde hon verkligen spela match när Judit inte kan vara med? Får man ha roligt fast ens bästa kompis är svårt sjuk? Hur påverkas vänskapen av detta grymma, oåterkalleliga?
Det är viktiga frågor som tas upp och avsikten med berättelsen är säkert både att väcka tankar och beröra, gripa tag i läsaren. Kanske berodde det på min dagsform när jag läste men jag blev inte riktigt lika berörd som jag brukar. Dels uteblir överraskningsmomentet, dels tycker jag att deras barndom glorifieras och jag har alltid haft svårt för överdrifter: ”Himlarna var rosa dom somrarna. Nätterna tog aldrig slut” (sidan 15).
Trots det gillar jag Ingen som hon, som är klart läsvärd. Det är ett ovanligt ämne som det behövs fler böcker om. Kanske är det ett sätt att mildra omständigheterna, att inleda med ”slutet” så att säga, så inte döden kommer som en chock?
Jonols bok är en fristående fortsättning på Minna och Hugo och Lyssna på mig. Alla tre är skrivna i dagboksform. I Älskar dig, hatar dig får jag åter bekanta mig med Minna och hennes dagboksanteckningar. Minna älskar att göra beats och låtar. Hon och bästisen Jossan brukar alltid hitta på kul saker ihop men nu vill Jossan bara plugga hela tiden, så Minna känner sig övergiven. Minnas kille Hugo har inte heller så mycket tid över för henne. ”Vi har sjukt mycket läxor och Hugo pussar mig alldeles för sällan”, skriver hon i dagboken (sidan 9). Dessutom finns det en jobbig kille i klassen som heter Max. Tack och lov händer det något nytt. Den coola tjejen Amelia börjar i klassen och får sitta bredvid Minna. Hon har en helt egen stil och det visar sig att hon gillar hip hop och läser samma böcker som Minna. Kan det bli bättre? Hon verkar veta vad hon vill och är självständig. Minna och Amelia börjar vara med varandra på rasterna och efter skolan. Hon är spännande och kul, tycker Minna. Ända tills Amelia berättar att Jossan har sagt saker om Minna. Kan det verkligen vara sant? Vem ska Minna lita på?
Jag gillar jagpersonen Minna och hennes berättarstil i dagboksform. Själva settingen i skolmiljö är också bra. Det här med att göra beats är nytt för mig, och roligt att läsa om. Det är läckert att hon gör sin egen musik. Däremot tycker jag att Jossans plötsliga pluggande hela tiden blir överdrivet. Inte heller Amelias karaktär är helt trovärdig i mina ögon, med tanke på hennes beteende. Först är hon väldigt tyst och blyg och osäker. Hon blir uppriktigt förvånad när Minna frågar henne om hon ska hänga med till skolfiket och ta en kopp varm choklad. Sedan vänder hon helt om och bli hur självsäker och kaxig som helst. Läsaren får aldrig veta varför Amelia är som hon är, får inte lära känna henne på djupet. Jag vill veta mer om henne och hennes tidigare upplevelser, till exempel varför hon byter skola?
Det är ett bra driv i båda böckerna och det går lätt att läsa båda. Jag blir nyfiken och vill veta vad som ska hända! Visserligen tycker jag att det några saker som kunde ha gjorts lite annorlunda, tydligare, men det är kanske mest jag som är petig? Läs själv och gör din egen bedömning!
Här kan du köpa Ingen som hon och Älskar dig, hatar dig:
Bokhemligheter 