Om böcker för barn och ungdom

Kategoriarkiv: Deckarskola och skrivtips

031

2. Första meningen

Den första meningen är kanske den viktigaste i hela berättelsen. En del författare gillar långa, vackra beskrivningar med tjusiga ord. De flesta läsare gillar inte långa, vackra beskrivningar och krångliga (men tjusiga) ord, särskilt inte i början av en berättelse. De läser inte för de vackra ordens skull, utan vill veta något om händelserna i boken. Snabbt. (Jag skriver de flesta, det finns undantag, och alla i Nobelpriskommittén skulle kanske inte hålla med mig.)

Börja alltså gärna med en händelse, en diskussion, en aktivitet. Du kan börja mitt i en handling (detta kallas in medias res). Eller presentera helt enkelt huvudpersonen. Det viktiga är att väcka nyfikenhet!

Här kommer några olika första meningar, så kan du själv fundera på vilka berättelser du skulle vilja läsa vidare:

a)      Om Anton vetat vad som skulle hända den där dagen hade han antagligen stannat kvar i sin varma säng. Istället skuttade han lyckligt ovetande upp och drog snabbt på sig sina slitna jeans.

b)      Solen tittade fram bakom molnen. Det var mitten av september. Löven, som singlat ner från de höstskrudade träden, blandade sig med leran på marken och blev till en gulrödbrun sörja.

c)       Fia Granat älskade vampyrer. Hon läste varenda vampyrbok hon kom över och hade sett alla Twilight-filmerna tjugoåtta gånger. Men hon hade inte väntat sig att få se en livs levande vampyr i sitt vardagsrum och visste inte riktigt hur hon skulle reagera.

d)      – Var har du ställt boxen med kackerlackorna? Alice såg sig omkring i skrubben.

– Står de inte där de brukar? Linus dök upp i dörröppningen med en dammig dödskalle i handen.

– Nej, jag kan då inte se den!

e)      Där fick jag in det avgörande slaget. Rånaren svajade till en stund och föll sedan avsvimmad ner på marken. Vad gjorde jag nu?

Skriv nu själv några olika första meningar. Om du redan har tänkt ut en berättelse du vill skriva om kan du testa att börja den på olika sätt. Läs upp dina ”börjor” för någon du känner och fråga vilken som väcker mest nyfikenhet.

Om du ännu inte har bestämt vad du vill berätta kan du välja att skriva en början på flera olika berättelser. Då kan du bygga vidare på dem senare om du har svårt att komma på vad du ska skriva om. Lycka till!


Börja inte med början! Eller gör just det! Låter det förvirrande? Vi delar in detta i två avsnitt:

  1. Själva planeringen
  2. Första meningen

1. Själva planeringen

Vissa författare tänker ut varenda liten detalj innan de börjar skriva. Sedan skriver de en sammanfattning med kapitel och allt. Andra vet precis hur det hela ska börja och sluta, men resten där emellan får komma efter hand.

Jag gör något mitt emellan. Jag funderar ut ett brott, studerar miljön, känner dofter, smaker och planerar i stort.  För att inte glömma skriver jag ner stödord, meningar som beskriver handlingen, vilka personer som ska vara med, men även miljöbeskrivningar och repliker. Jag försöker leva mig in i min tänkta handling så mycket som möjligt. När jag sedan skriver fyller jag i och kommer på fler saker och detaljer efter hand.

Om man ska skriva en bok och inte bara en novell tror jag att det kan vara svårt att hålla reda på alla personer, motiv och ledtrådar om man inte han sina minnesanteckningar.  Man behöver inte ha någon anteckningsbok, utan det går bra att anteckna i mobilen eller tala in meddelanden till sig själv.

Man kan också göra en tankekarta där man skriver själva huvudtemat i mitten och allt man kommer på utanför.

Så här kan det se ut

Bild tankekarta

Vill du absolut inte tänka ut handlingen i förväg, finns det inget som säger att du måste göra det (även om vissa lärare är av annan åsikt). Egentligen finns det inget rätt och fel. Det viktiga är ju ändå resultatet. Men det är nog svårare att hitta den röda tråden om man inte riktigt vet vad som ska hända. Då svävar berättelsen lätt iväg.

Prova gärna de olika varianterna, kanske genom att skriva ett par noveller. Låt någon läsa dem. Hitta den metod som passar just dig och som ger bäst resultat!

Del två kommer i morgon!


April 2013 681

”Jag skulle aldrig kunna skriva böcker, för jag har ingen fantasi!” Jag vet inte hur många gånger jag har hört den meningen. Och sagt!

De flesta lärare får mer än en gång hantera elever som klagar: ”Fröken jag vet inte vad jag ska skriva om.”

Ändå behöver det inte vara så svårt. Din berättelse kan vara ganska enkel. Det är ofta inte vad du skriver utan hur du skriver som är viktigast! Ernest Hemingway skrev en hel bok (Den gamle och havet) om en man som fångade en fisk. En bok, som inte bara gjorde stor succé, utan också bidrog till att Hemingway fick nobelpriset!

På samma sätt kan du göra. Kanske inte få nobelpriset, men skriva enkelt.

Tänk ett ord: Ballong. Tänk en plats: Stadsparken. Tänk en person: Brevbäraren. Sedan är det bara att sätta igång och skriva en berättelse om brevbäraren som sneddar genom parken (kanske på väg hem efter en sen arbetsdag, eller kanske på väg till jobbet på morgonen). Plötsligt får han syn på något. Mitt på gångvägen ligger en ballong. Han blir naturligtvis omåttligt nyfiken. Var kommer ballongen ifrån? Vem har lagt den där? Är det något barn som har tappat den och nu är utom sig av förtvivlan? Eller har det inträffat ett hemskt brott med ett barn som är kidnappat? Och kanske mamman också?

Fantasi föder fantasi

Din berättelse kan bli en novell eller kanske början till en bok eller bara en övning. Det viktiga är att komma igång. När man börjar fantisera och ställa frågor till sig själv föder det hela tiden nya idéer! Fantasi föder fantasi!

 

Här kan du hämta idéer

Tidningsartiklar: ett mord, en olycka, ett rån …

Föremål: ett paket fryst torsk, en långdistansrobot, en dator …

Miljöer: en öken, en skolkorridor, en mörk novembermorgon, en skridskohall …

Djur: en kamel, en snäcka, en skorpion …

En mening du hör någon säga. Glöm inte att skriva ner den, så du inte glömmer!

Ett ord ur ordlistan (blunda och peka).

En bild

Listan kan göras hur lång som helst. Men kom ihåg, det viktigaste är inte att det blir perfekt, det viktigaste är att du tränar upp din fantasi.

Om du fortfarande har svårt att komma igång kan du ställa timern på mobilen på tio minuter. Börja skriva och sluta inte förrän klockan ringer. Om du inte vet hur du ska fortsätta kan du skriva det (nu vet jag inte vad jag ska skriva, det här fungerar inte, det är stopp i hjärnan). Kanske blir det en berättelse om en författare som har fått skrivkramp! Det viktiga är att pennan eller tangenterna får arbeta oavbrutet i tio minuter.

Lycka till!