Isme är den andra delen i trilogin om drakarna i Storlandet. Jeanette Palm recenserade förra veckan den första boken, Archie, som jag alltså inte har läst. Det finns dock en förklarande bakgrund i inledningen av denna fortsättning, så det är inga problem att komma in i handlingen. Dessutom presenteras både människor och drakar och det finns en bra karta längst fram.
Boken har ett vackert omslag och fina illustrationer av Elin Nilsson. Däremot stör det mig att sidnumren i inlagan sitter så långt ner.
Jag vill klargöra att fantasy inte är min favoritgenre. När jag började läsa upptäckte jag ändå till min glädje att det var riktigt spännande. Åtminstone till en början. Detta skulle ha kunnat bli en fantastisk bok – vilket barn i mellanåldern gillar inte drakar?
Dessvärre tappade jag intresset ganska snart. Det finns nämligen en del som distraherar. Det förekommer syftningsfel, alltför många ”SUCK”, ”HAHA”, ”du milda måne” och andra repetitioner, underliga dialoger som inte för handlingen framåt med flera redigerings- och korrekturfel. Även om man bortser från detta har jag svårt att hålla läsintresset uppe. Problemet ligger i handlingen.
Kärleken är lycklig men utan glöd, livet går sin gilla gång. De svåra hinder och hot som finns att ta sig an och de problem som uppenbarar sig löses i en handvändning, så det hinner aldrig bli riktigt spännande. En stor del av boken är utfyllnad.
Mitt tips till författaren är att inför publiceringen av den sista delen i trilogin ta hjälp av en riktigt duktig redaktör som kan hjälpa henne att lyfta berättelsen, som egentligen har stor potential. Fantasy är en populär genre och en bok om drakar skulle kunna bli en bästsäljare, men då krävs att de problem som uppstår blir betydligt mer svåröverstigna än i Isme.
Här kan du köpa Isme:
http://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=9789185889600
Bokhemligheter 