Börja inte med början! Eller gör just det! Låter det förvirrande? Vi delar in detta i två avsnitt:

  1. Själva planeringen
  2. Första meningen

1. Själva planeringen

Vissa författare tänker ut varenda liten detalj innan de börjar skriva. Sedan skriver de en sammanfattning med kapitel och allt. Andra vet precis hur det hela ska börja och sluta, men resten där emellan får komma efter hand.

Jag gör något mitt emellan. Jag funderar ut ett brott, studerar miljön, känner dofter, smaker och planerar i stort.  För att inte glömma skriver jag ner stödord, meningar som beskriver handlingen, vilka personer som ska vara med, men även miljöbeskrivningar och repliker. Jag försöker leva mig in i min tänkta handling så mycket som möjligt. När jag sedan skriver fyller jag i och kommer på fler saker och detaljer efter hand.

Om man ska skriva en bok och inte bara en novell tror jag att det kan vara svårt att hålla reda på alla personer, motiv och ledtrådar om man inte han sina minnesanteckningar.  Man behöver inte ha någon anteckningsbok, utan det går bra att anteckna i mobilen eller tala in meddelanden till sig själv.

Man kan också göra en tankekarta där man skriver själva huvudtemat i mitten och allt man kommer på utanför.

Så här kan det se ut

Bild tankekarta

Vill du absolut inte tänka ut handlingen i förväg, finns det inget som säger att du måste göra det (även om vissa lärare är av annan åsikt). Egentligen finns det inget rätt och fel. Det viktiga är ju ändå resultatet. Men det är nog svårare att hitta den röda tråden om man inte riktigt vet vad som ska hända. Då svävar berättelsen lätt iväg.

Prova gärna de olika varianterna, kanske genom att skriva ett par noveller. Låt någon läsa dem. Hitta den metod som passar just dig och som ger bäst resultat!

Del två kommer i morgon!

Annonser